Skenet bedrar

En dag i början på veckan dök denna vägg oplanerat upp framför mig. Arabia läste jag. Hela området och fabriksfasaderna fick mig att tänka på gamla kaffekoppar och porslin gjorda på 1950-60 talet. I tanken fick fantasin ett enormt stort utrymme, ni skulle bara veta! Starx efter hörde jag att bakom fabriksfasaden fanns ett Arabiamuseum. Följande dag släpade jag litet motvilligt maken med mig dit. Tänkte riktigt insupa den gamla fabriksatmosfären, dricka Presidentkaffe ur gamla kaffekoppar och kanske se någon arbetare framför brännugnen. Ungefär så tänkte jag. Bakom denna vackra fasad fanns hypermoderna lokaliteter i glas och betong. I sjätte våningen fanns konstindustriella högskolan vilken naturligtvis satt sin prägel på hela byggnaden. I museingången vände vi. "Allt är inte vad det ser ut att vara" fick jag åter lära mig. Nog för att jag visste det redan men "förpackningen" gjorde mig grundlurad. Som att köpa gisen i säcken.

Kanonviken

Fotot från Kanonviken i K:stad tog jag i fjol. Kanonviken är en omtyckt plats bland såväl unga som gamla. Bland alla de människor som inte har ett eget sommarställe är platsen guld värd. Det finns inte heller längre så många sk.allmänna platser invid havet som är öppet för allmänheten.Vindmölleprojektet, i den enorma utsträckning, som det nu planeras kommer att innebära att att naturen och miljön aldrig mera blir sig lik. I stället för vackra berg och stormigt hav får vi en betongpark att betrakta. Se på horisonten på fotot. Föreställs dig enorma betongklossar i stället för en oändlig horisont.Men, det är kanske så majoriteten i Kristinestad vill ha det?

Morsdagsfunderingar

Så här på morsdag kan jag inte låta bli att citera Khalil Gibran;" Dina barn tillhör dig inte. De är söner och döttrar av själva livets längtan"

Hemslöjdsföreningen

Blev vald till ordförande för Kristinestadsnejdens Hemslöjdsförening i går kväll. Måste nu begrunda detta.

Valborg

Eftersom maken är en smula rörelsehandikappad för tillfället har vi , i likhet med andra äldre par( ha ha) ,varit ute och gjort kortare bilutfärder under veckoslutet. Fotot från Kilen är stämningsfullt tycker jag. Ett foto att vila i.

Dimmigt

Jag vill slutföra ett arbete. Anar slutdestinationen men är oförmögen att se riktningen. Ser bara stenbumlingar som hinder i min väg. Är otålig och vill ut till sjöss. Saknar sjökort och blir stående på land. Tröstar mig med att dimman alltid lättar. Det har den åtmistone gjort förr.

Gustavsborg

Satt här en stund i kväll för att vila, tänka och minnas. Sommaren 1980 arbetade jag ett stenkast härifrån, på barnpsykiatriska polikliniken. Känns som länge sedan , och det är det ju också! Tänk vad mycket som hänt inom psykiatrin sedan dess, ja inom hela sjukvården. Vårt eget sjukhus , Bottenhavets sjukhus, finns knappt mera. Bara skalet av det finns kvar samt några små verksamhetspunkter, bl.a. min egen, psykiatrin. Denna vår eller försommar borde beslutas vad som skall ske med sjuhusfastigheten. Många i Kristinestadsfullmäktige önskar köpa fastigheten. Själv är jag mycket mycket skeptisk till ett köp. Har varken sett verksamhets- eller ekonomisk plan för ett dylikt köp.Och ingen vet i vilket skick byggnaden är! I mitten på maj ges vi presentation över planer.

Byggnaden på fotot föreställer Gustavsborgs dambad. Den anrika bygganden brann ner för något år sedan men är nu återuppbyggd, och återställd med graffiti som sig bör på ett utebad!