Riksväg 8 (igen) med sällskap i bilen

Har suttit med ett skrivarbete precis hela dagen och känner mig rätt nöjd. På kvällen vinterbad liksom så många lördag kvällar förr i vinter. I kväll kändes det nästan varmt. Så har vi också +grader och ingen vind alls. Kvällen avslutades och förgylldes med A-K Saarinens brons på 30 km. Inte för att ber berör mig så mycket men roligt är det ju.

Månskensskidning 26 febr 2010

Så är då den traditionella månskensskidningen avklarad. Något månsken hade vi inte men vi fick en 8 km härlig skidfärd längs ett bra spår med marshaller här och där i skogen. Långa sträckor skidade vi ensamma. Skönt med tystnaden, skymningen, bara ljudet av våra skidor hördes. Efter bastun smakar det bra med ett glas rödvin och dotterns nyinköpta bok Boktjuven. Ishockeyn struntar jag i.

E-möte

Deltar just nu i mitt första e-möte någonsin. Intressant. Kunde vara mycket användbart i mitt arbete dit en massa tid går att köra längs vägen mellan Kstad o Närpes. Vi har gått in för att skaffa videokonferensutrustning i vår men möjligheten till att utnyttja e-möten borde också utredas. Back to möte!

Riksväg8

I morse var det -29.5 grader, precis här, när jag startade resan till Vasa. Vilken tur att jag fick samåka från Närpes. Restiden förkortas avsevärt när man har sällskap. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur hade styrelsemöte. Denna gång i Gamla Vasa där SOFUK för övrigt har stora byggprojekt på gång. På hemvägen lyssande jag på radio. "Inget annat land i Norden än Finland har brödköer", sade man på radio. I Vasa kämpar man hårt för att hitta en tomt och få ett byggnadslov för hemlösa missbrukare. Projektet möter kompakt motstånd. Man häpnar över människors intolerans. Medan jag kör vidare minns jag plötsligtUlrika Bengts film Riksväg 8. Den gjordes kanske i slutet på 80-talet. Jag minns att jag tyckte mycket om den.Någon annan som minns den?

Kulkurin Morsia

Hon är bångstyrig. Envis. Glad.Lekfull. Vacker och ful på samma gång. Driver mig till vanvett med sin färgprakt. Får mig att bli yr i huvudet. Skulle komma fram emot våren. Vi talade om påsk eller valborg. Hon kom redan idag. Jag tror attKulkurin Morsia får komma med mig till Sideby i sommar. Där är hon bland likasinnade.

Fastlagsnatt

"Om istapparna är långa på fastlagsnatten blir det ett gott lin", ungefär så sägs det i Bondepraktikan. De här istapparna fotade jag på lunchen dagen efter fastlagsnatten. Jag undrar om någon odlar lin här i trakten? Knappast.
Idag steg jag upp klockan sex och åkte med Åsa till Vasa i arla morgonstund. Tidig väckning , ett blåsigt Vasa med över tjugo grader samt det faktum att jag inte vinterbadat på en vecka gör att jag nu är iskall och frusen. Tur att det är fredag och vinterbadarbastun är varm!

Två ljus i fönstret

I går kväll såg jag teaterföreställingen Två ljus i fönstret på Wasa Teater. Det var en mycket stark pjäs. Laddad. Intensiv. Jag var helt utmattad efteråt. Utmattningen var såväl fysisk som psykisk. I morgon skall jag unna mig en utedag. Ladda ur, få distans och fylla batterierna för en ny vecka.

Lördagförmiddag betyder ofta ett besök på Hemslöjds-

gården för mig. Så även idag. Solen tittade fram på eftermiddagen men trots inplanerad skidtur blev den inte av.Däremot en långpromenad med 4bent vän och vinterbad med maken efteråt.

Studieförmiddag.

Steg upp tidigt. Förberedde mig för att arbeta med kursen IT som arbetsredskap genom att koka tillräckligt mycket kaffe. Det går rätt mycket åt av den varan så här morgontid. Veckans tema är att bekanta sig med Google Dokument. Intressant.Men jag är otålig, vill att allt skall gå fort. Inser vilka enorma möjligheter det finns och ser också att vi kunde använda oss av Google dokument inom arbetet i stället för att skicka dokument per e-post av och an mellan Närpes och Kristinestad, vilket vi ibland gör. Tack och lov är det snöyra utomhus. Det är liksom mera tacksamt att studera om det är sämre väder ute. Jag tänker shifta ämne nu.Därav denna reflektion.Det gäller att ha självdisciplin vilket inte är så lätt hemmavid. Men, om jag är flitig nu unnar jag mig en lång promenad på eftermiddagen!

Facebook

Vasa stad öppnar facebook igen. "Vasa stad anser att de sociala medierna främjar nätverk mellan människor och sålunda också informationsspridning och interaktion" (Vbl idag)

Min arbetsgivare, Vasa sjukvårdsdistrikt, tillåter inte att jag läser min privata e-post via hotmail på arbetstid men nog att jag läser de mail som sänds till min arbetsadress när jag är hemma!

Zumba!

I en finsk vävbok läser jag följande:"Isoäitini Hulda Larsson kuoli 50-luvulla.Perin kolme sataa kruunua ja sain valita ajokortin ja kangaspuiden välillä. Itsestään selvä valinta oli kangaspuut.Björkhagein kolmiossani rakensin ensimmäisen loimeni. Räsymattoloimi.Se oli ONNEA!" Idag skulle jag välja som Hulda Larsson! Min bil står ändå ofta på en gata inne i stan eller på skolans parkeringsplats! Förra veckan fick jag lifta in till fullmäktigemötet( ok, det gick bra, jag kom i tid).

Tillbaka till vävboken. Mattorna i boken har så vackra namn! Namn som inspirerar.Hör här! Albertina! Sinisiä aaltoja!Orvokki! Yö ja päivä! Tansssi sambaa kanssani! Kesälintu! Ruusupolku! Jag har också namngett några av mina mattor. Min första långa matta som jag höll på och vävde ungefär samtidigt som tåget körde på min bil (ja, jag fick ha den en dag till Vasa) döpte jag till Det blå tåget. Den följande mattan kom att heta BlueMan. Det var faktiskt BlueMan himself som gick på gatan när jag tittade ut genom fönstret, därav namnet. Den jag nu väver kommer att få namnet Zumba därför att alla mina kvinnliga vänner pratar om det nu, det tycks vara högaktuellet här i stan. Någon gång i vår väver jag Kulkurin Morsia, helt enkelt bara för att det låter som en glad, litet vild matta!

Utan karta och kompass

Jag har suttit hela förmiddagen och försökt strukturera ramarna på min fackuppsats. Det är samtidigt tänkt att den skall utgöra stommen för teoridel i kommande pro gradu arbete i vuxenpedagogik.Det känns som om jag vill säga så mycket men inser att även det jag säger (skriver) behöver en klar struktur för att kunna förstås. Det känns litet som att vandra i en stor skog utan karta och kompass. Skogen är lockande, stundom snårig, stundom tät och vildvuxen. Där vandrar jag litet hur som helst, ibland mera målinriktat , ibland mera på måfå. Vandringen känns angenäm men jag borde nog hitta riktingen, stigen nu så småningom.Jag tröstar mig att jag brukar hitta fram till slut, även om det tar tid.

På fotot ser man en skog där man arbetat,där man utgått från en (skogsbruks)plan och haft ett tydligt mål. Då blev resultatet så här vackert!